Sotning

Mer information:

I och med ändringen av räddningslagen ändrades även sotningsverksamheten 1.7.2019. Numera kan fastighetsägaren själv välja yrkesutbildad sotare. Till exempel i tjänsten OMAnuohooja som Sotningsbranschens Centralförbund upprätthåller hittar man sotare med yrkesbehörighet.

Tidigare tillämpades ett distriktssotningssystem som innebar att räddningsverket konkurrensutsatte och valde sotare för varje sotningsdistrikt och bestämde priset för sotningen. I fortsättningen prissätter sotarna fritt sitt arbete.

Sotaren ska ge ett intyg över utförd sotning av vilket ska framgå byggnadens adress, vem som utfört sotningsarbetet, tidpunkten för sotningen, vidtagna åtgärder samt observerade fel och brister.

Ändringen av räddningslagen påverkade inte sotningsintervallerna eller omfattningen av sotningsarbetet.

Vid eventuella reklamationer ska konsumentombudsmannen eller kommunens konsumentrådgivning kontaktas.

Sotning av rökkanal

Vid regelbunden sotning håller du rökkanalen i gott skick längre, draget i eldstaden förbättras och risken för sotbrand är liten. En professionell sotare kan även bedöma skicket på din rökkanal och eventuellt behov av reparation.

Det är fastighetsägaren som har hand om genomförandet av sotningen. Sotning görs:

  • 1 gång per år i en bostad som används som permanentboende
  • 1 gång vart tredje år i fritidsbostäder.

Sotningen utförs av en professionell sotare som har en yrkesexamen i sotning eller en examen som sotarmästare. Sotaren tar i regel själv kontakt med ägaren till eller den boende i den fastighet som ska sotas. Invånarna kan även själva ha kontakt med regionens distriktssotare.

Vad sotningsarbetet består av

  • Sotningsarbetet inleds i de inre utrymmena genom att man skyddar nödvändiga ställen.
  • I taket i toppen på pipan sotar man skorstenens rökkanaler.
  • Observera att sotarens arbetarskydd är beroende av fastighetsägarens skötsel av taksäkerhetsanordningarna (stegar etc. )!
  • Efter det sotas eldstäderna.
  • Sotning av oljepannan ingår inte i det normala sotningsarbetet, men man bör diskutera sotning av pannan och priset för det med sotaren.

Oavbruten och säker tillträdesväg till skorstenen

Enligt räddningslagen är det den som äger, innehar eller idkar verksamhet i en byggnad som ska se till att stegarna, de olika delarna av tillträdesvägarna på taket och säkerhetsutrustningen på taket är i sådant skick att sotningsarbetet kan utföras på ett säkert sätt. Säkerhetskraven gäller också gamla byggnader. Det är skäl att notera att sotarna arbetar året runt, och säkerheten i arbetet måste också beaktas på vintern när det är halt.

En likgiltig attityd kan stå den dyrt som har en byggnad som ska sotas. Om en olycka inträffar är det han eller hon som får stå för kostnaderna. Dessutom är det bra att notera att en olycka också leder till polisundersökning.

  • Skaffa en ny stege, om den gamla är i dåligt skick och har brister. Förnya också de delar av tillträdesvägen på taket som inte är i skick.
  • Kontrollera stegarna efter vintern. Snötäcket på taket belastar stegen och kan leda till att den lossnar från väggen.
  • Placera om möjligt fasadstegen i byggnadens kortända, då belastas den av snömassan så litet som möjligt.
  • Montera en gångbro på taket eller en takstege till skorsstenen, ventilationsanläggningen eller andra motsvarande konstruktioner som kräver regelbunden kontroll.
  • Se till att det är tryggt att röra sig på taket också på vintern.

Sotarna är skyldiga att bl.a. skriftligen meddela den som är representant för en byggnad som ska sotas samt räddningsverket om en stege är i dåligt skick.
 

Nyckelord: