Sotarna råkar varje år ut för drygt hundra olycksfall i arbetet. Av dem är över hälften sådana att sotaren antingen fallit ner från taket eller från en stege. Det är alltid fråga om allvarliga olyckor. Så gick det också i december i fjol då stegen lossnade och Raine Merikukka som arbetar som sotare i Salotrakten föll, när han skulle klättra upp på taket.

− Jag skadade fötterna, jag bröt vänster fotblad och höger fot. Jag är arbetsoförmögen åtminstone i ett par månader, berättar Merikukka.

Orsaken till olyckan var en 25 år gammal stege som var bristfälligt fastmonterad i väggen. Merikukka har arbetat som sotare sedan 2007 och enligt honom är orsaken till olyckor just att den övre bågen på stegen är dåligt fastsatt.

− Det här var andra gången som jag fick en svårare skada, då jag föll från taket. Också första gången var det just den övre delen av stegen som gav vika, då jag skulle kliva upp på taket. I det läget pressas all tyngd mot den övre bågen och om den är dåligt fastsatt, leder det till att man faller ner, förklarar Merikukka.

Ansvaret ligger hos den som äger eller innehar en byggnad

Enligt Sotningsbranchens Centralförbunds utredning 2011 uppfyller taksäkerhetsprodukterna på bostadsfastigheterna i vårt land inte de krav som ställs. I nästan 30 % av de undersökta fastigheterna fanns det något att anmärka på. I fritidsbostäderna var situationen ännu sämre. I över 40 % av fritidsfastigheterna var taksäkerhetsprodukterna otillräckliga.

− På basis av egna erfarenheter kan jag konstatera att det dessutom finns brister i takstegarnas skick och placering. På vintern innebär redan ett mellanrum på en meter mellan fasadstegen och takstegen att man borde vara en verklig akrobat, konstaterar Merikukka.

− Dessutom är takstegarna inte alltid fästade vid takkonstruktionerna. I det fallet är stegen på taket endast fastgjord vid ett fåtal väggfästen på fasadstegen.

Enligt räddningslagen är det den som äger, innehar eller idkar verksamhet i en byggnad som ska se till att stegarna, de olika delarna av tillträdesvägarna på taket och säkerhetsutrustningen på taket är i sådant skick att sotningsarbetet kan utföras på ett säkert sätt. Säkerhetskraven gäller också gamla byggnader. Det är skäl att notera att sotarna arbetar året runt, och säkerheten i arbetet måste också beaktas på vintern, när det är halt.

Nonchalans kan stå den dyrt som har en byggnad som ska sotas. Om det sker en olycka, är det vanligen denna person som måste betala. Det är skäl att notera att en olycka också leder till polisundersökning.

− I värsta fall kan ett olycksfall i arbetet leda till döden eller livslång arbetsoförmåga. Med tanke på detta ska bostadens ägare se till att ansvarsförsäkringen är i skick. Det är verkligen ingen liten räkning, påminner Merikukka.

Fast och säker tillträdesväg till skorstenen

  • Skaffa en ny stege, om den gamla är i dåligt skick och har brister, Förnya också de delar av tillträdesvägen på taket som inte är i skick.
  • Kontrollera stegarna efter vintern. Snötäcket på taket belastar stegen och kan leda till att den lossnar från väggen.
  • Placera om möjligt fasadstegen i byggnadens kortända, då pressar snömassan så litet som möjligt på stegen.
  • Montera en gångbro på taket eller en takstege till skorsstenen, ventilationsanläggningen eller någon annan motsvarande konstruktion som kräver regelbunden kontroll.
  • Se till att det är tryggt att röra sig på taket också på vintern.

Sotarna är skyldiga att bl.a. skriftligen meddela den som är representant för en byggnad som ska sotas samt räddningsverket om en stege är i dåligt skick. Räddningsverket uppmanar sotarna att bättre än hittills sköta denna förpliktelse.

Räddningsverket påminner också byggnadsövervakarna om att de vid slutbesiktningarna bättre än hittills ska kontrollera dessa konstruktioner.

Ytterligare information om säkerheten vid sotning och arbete på tak:

Paragraferna om sotning i räddningslagen i Finlex (13 §, 59 §, 60 §, 61 §, 62 §, 63 §, 105 § punkt 3 och 106 § punkterna 13 och 14)

Bestämmelserna och anvisningarna i kapitel F2 i Finlands byggbestämmelsesamling (punkterna 5.1, 5.2 och 5.3)

www.nuohoojat.fi