Förr & nu: matservering

Brandkårens arbete har alltid kännetecknats av långa arbetsskift och ”boende” på arbetsplatsen. På grund av arbetets natur har det varit nödvändigt att ordna matservering på arbetsplatsen.

Ännu i början av 1900-talet lagade brandmännen sin mat själva, och för att hinna skaffa mat fick de en två timmar lång rast. Brandverkets matsal etablerades uppenbarligen under 1917. Samma år beviljade stadsfullmäktige ett anslag för att täcka kostnaderna för brandkårens matsalsverksamhet.

Att sköta matserveringen var inte alltid en enkel uppgift, även om man alltid hittade en lämplig husmor och brandmännen också hjälpte till i köket. Manskapet kallade alla husmödrar för ”Manta”. Senare hade man ett köksbiträde vars lön betalades av brandmännen, medan husmor var anställd av staden.

Den som klagade på maten kunde förlora jobbet

Efter brandchefen var husmor i matsalen den mäktigaste personen på brandstationen. Den som klagade på maten fick sparken. Klagomål kom också ganska ofta, eftersom man försökte hålla kostnaden så låg som möjligt, vilket ledde till att brandmännen inte alltid var nöjda med kvaliteten på maten. Lönen för en extraordinarie brandman i mitten av 1930-talet var 900 mark. Av detta drogs 125 mark av för boende och 10 mark om dagen för måltider, oavsett om man åt eller inte. Brandmännen åt oftast inte på brandstationen de dagar de var lediga, men de måste ändå betala avgiften. Senare övergick man till att utgå från de faktiska kostnaderna, så att personalen betalade månadsvis endast för det som de åt.

Enligt samtida vittnesmål var maten dålig ännu på 1930-talet. Fisk serverades ofta, men även den var av dålig kvalitet. Det sades att fiskhandlarna kom med fisk från torget som inte längre kunde säljas och som ibland till och med hade börjat jäsa.

På 1940-talet försökte man utveckla matsalsverksamheten genom att inrätta en tjänst för husmor och överföra verksamheten till brandkåren. Husmor omnämns som en medlem i brandkårens egen personal för första gången 1944. Därefter utvecklades verksamheten inom ramen för ett andelslag och matsalen drevs på detta sätt fram till 1990-talet, så att kökspersonalen var anställd av brandkåren och materialen anskaffades med matsalens intäkter.

Personalrestaurangen Alpe får positiv respons

Efter att matsalens sista egna husmor slutade 2007 tillreds maten inte längre på plats. Först hämtades den i varmhållningskärl från personalmatsalen på Universitetsgatan 27 och numera från Åbo Energis personalrestaurang Wattila. Arkeas mattjänster ansvarar för tillredningen av maten.

I anslutning till centralbrandstationen verkar numera personalrestaurangen Alpe. Till lunchen serveras varje dag två olika varmrätter och en soppa. I måltiden ingår också salladsbord, bröd, smör, måltidsdryck och kaffe eller te.

En anställd inom mattjänsterna berättar att responsen på maten har varit positiv. Bland annat lasagne och levergryta har hört till favoriterna. Vissa anställda besöker restaurangen ofta medan andra föredrar att äta sin lunch någon annanstans.

– Maten här är god, och det är en riktig lyx att ha en egen personalrestaurang, konstaterar den jourhavande brandmästaren.

Visste du? Det sägs att överbrandmännen förr hade ett eget bord, där ingen annan fick sitta.