Störnings- och krissituationer

Räddningsverket har mottagit rikligt med frågor om befolkningsskydd och skyddsrum i och med att säkerhetsläget i Europa skärpts.

Det riktas inte något sådant hot mot Finland som skulle kräva att skyddsrum ställs i ordning. Vi har sammanställt ett informationspaket som innehåller svar på ofta ställda frågor om skyddsrum. 

Vanliga frågor om skyddsrum

Ibruktagandet av skyddsrum

Då skyddsrum tas i bruk sker det alltid efter ett myndighetsbeslut, varefter man har 72 timmar att sätta skyddsrummen i användningsskick. Ibruktagandet sköts av skyddsrummets skötare.

Skyddsrummets skötare

Ett skyddsrum bör ha en utsedd och utbildad skötare, som till exempel ansvarar för skyddsrummets underhåll och ibruktagande. Skyddsrummets skötare kan till exempel arbeta för fastighetsskötseln, men det rekommenderas att skötaren skulle bo eller vistas i fastigheten. I händelse av en situation där man behöver söka skydd arbetar skyddsrummets skötare inne i skyddsrummet. 

När bör man söka skydd i skyddsrummet? 

Man söker skydd i skyddsrummen efter att skyddet tagits i bruk, men först efter myndigheternas order. Innan skyddet tagits i bruk utgörs skyddseffekten endast av rummets strukturer. Till exempel är ventilationssystemen och skyddsrummets täthet inte automatiskt i funktion. 

Var finns mitt skyddsrum? 

Skyddsrum finns vanligtvis i samband med större husbolag eller arbetsplatser, och används då av personer som bor eller arbetar i dessa fastigheter. Det finns också skyddsrumsplatser i samband med offentliga utrymmen, såsom skolor och förskolor, där de också är avsedda för fastighetsanvändarnas behov. I allmänhet ligger skyddsrummen i källaren, på marknivå eller som en del av separata byggnader, till exempel i samband med utomhusförråd. Skyddsrummen är markerade med den internationellt erkända markeringen för befolkningsskydd, som är en blå triangel på ett orange botten. I mindre husbolag och i egnahemshus finns vanligtvis inga skyddsrum. 

Om skyddsrum

Det finns inga allmänna skyddsrum i Egentliga Finland. Eftersom det finns begränsat med utrymmen gör myndigheternas tilläggsbefogenheter under undantagsförhållanden bland annat det möjligt att ta över byggnader och fördela skyddsrumsplatser till personer i närheten vars hus inte har ett eget skyddsrum. Potentiellt skulle också andra utrymmen än egentliga skyddsrum också användas som skydd mot konventionell vapenverkan. Utgångspunkten är att människor ska få en skyddsrumsplats inom en radie av några hundra meter. Alternativt kan också invånare utan skyddsrum evakueras från riskområdet i en situation där användningen av skyddsrum skulle vara aktuell. Myndigheterna informerar alltid om möjlig evakuering av områden. 

Ingen vetskap om skyddsrummen

Det är möjligt att husbolaget eller fastigheten inte har ett skyddsrum eller reserverade skyddsplatser i andra fastigheter. Om situationen är oklar kan information om skyddsrum eller skyddsplatser säkrast hittas i fastighetens räddningsplan eller fås från fastighetens disponent.

Ta skydd inomhus

Att ta skydd inomhus är en av verksamhetsmodellerna i farosituationer, och är därför inte i sig relaterad till undantagsförhållanden eller krigshot. Man kan även få söka skydd inomhus på grund av exempelvis en kemikalieolycka eller en närliggande brand. Då man söker skydd inomhus stängs dörrar, fönster och ventilationsöppningar, och alla springor förseglas med exempelvis plastfolie eller silvertejp. Om fastigheten har mekanisk ventilation finns vanligtvis dess gula nödstoppsknapp på väggen vid ingången. Om att man behöver söka skydd inomhus meddelas med den allmänna farosignalen och/eller med varningsmeddelanden i exempelvis TV eller via 112-appen.

Är skyddsrummet i skick? Täthetsprov och årliga tester

Skyddsrummets ägare ska se till att skyddsrummets maskineri och utrustning förblir i funktionsdugligt skick och att utrustningen underhålls regelbundet i enlighet med tillverkarens instruktioner. Dessutom är ett täthetsprov rekommenderat att utföras vart tionde år för att testa skyddsrummets funktionsduglighet. Ifall tidpunkten för de senaste underhållsåtgärderna och granskningarna är oklar ska dessa åtgärder utföras för att säkerställa maskineriets och utrustningens funktionsduglighet. Underhållsåtgärder och granskningar kan utföras av en yrkeskunnig fastighetsskötare eller skyddsrummets skötare. Dessutom finns det företag som utför underhållsåtgärder och granskningar. Dessa kan exempelvis hittas med sökorden "skyddsrummets täthetsprov". Brister och fel som upptäcks under granskningar och underhåll måste åtgärdas. 

Vad skall tas med till skyddsrummet? Vad skall inte tas med? 

JA: Mat för eget bruk i 2–3 dagar, dryck, personliga läkemedel och hygienartiklar, sängkläder (t.ex. sovsäck och liggunderlag), ficklampa och batterier samt jodtabletter. Du kan också ta med dig underhållning (böcker, spel, papper, pennor) och vid behov öronproppar. 

NEJ: Husdjur, alkohol, droger, vapen, värmegenererande apparater (gasspis, stormlykta osv.) och illaluktande produkter. Det är förbjudet att röka i skyddsrummet.

Vad göra med sällskapsdjuren?

Sällskapsdjur kan inte tas med till befolkningsskydden. I städer har man i närheten av allmänna befolkningsskydd kapacitet att ordna utrymme för sällskapsdjur. 

Gör så här med husdjur:

Vid behov skydda djuren i eget hem. I egnahems- eller radhus kan t.ex. källaren eller mitten av huset vara bra platser. Reservera mat och vatten för minst 72 timmar, filtar och bädd enligt årstid och temperatur. I höghus kan man förbereda ett utrymme nära befolkningsskyddet dit bostadsbolagets sällskapsdjur kan hämtas. Tryggast är en plats vid betongväggar, djuren hämtas i bur eller till en plats där de kan kopplas. Tag med något för djuret bekant t.ex. en bädd samt mat och dryck. 
 

Reservförråd

Oberoende av skyddsrummen är en av de viktigaste sakerna som kommuninvånare kan göra för sin beredskap att upprätthålla ett tillräckligt reservförråd. Reservförråden ger trygghet också vid mindre störningar, såsom strömavbrott eller sjukdomsfall. Det vore bra att reservera en tillräcklig mängd mat, drycker / behållare med lock för lagring av vatten, läkemedel, kontanter och annat man behöver i sin vardag för att klara sig i tre dagar. Det är en bra idé att förbereda sig för till exempel långa strömavbrott, störningar i vattenförsörjningen eller störningar i betalningstrafiken. Reservförråden kommer också till nytta då man behöver flytta sig till skyddsrummet, eftersom de boende bland annat måste ta med sig egen mat. 

Instruktioner:

• Ibruktagande av skyddsrum -instruktion (pdf)
• Att söka skydd och byggandet av tillfälliga skyddsrum -instruktion (pdf)

Nyttiga länkar:

• Räddningsväsendet, befolkningsskydd
• Räddningsväsendet, beredskap
• 72 timmar -beredskapssidan
• Strålsäkerhetscentralen (STUK), jodtabletter
• SPEK, befolkningsskydd
• Inomhusskydd

I frågor relaterade till befolkningsskydd kan ni kontakta Egentliga Finlands räddningsverk på adressen: pelastuslaitos.siviilivalmius@turku.fi